Om KML

September 2011 insjuknade jag i blodcancern ”Kronisk myeloisk leukemi”, KML.
Leukemi innebär att de vita blodkropparna förökar sig och slår ut de friska cellerna i blodet.
.
Vid KML så börjar de vita blodkropparna föröka sig ohämmat och slår då ut friska celler i benmärgen och blodet.
De sjuka cellerna kan också påverka levern, mjälten och lymfkörtlarna.
En frisk person har mellan 4 000 och 10 000 vita blodkroppar per kubikmilliliter blod.
En person med KML kan ha upp till över 100 000 vita blodkroppar per kubikmillimeter blod.
.
90 procent av alla som får KML har ett kromosomfel, den så kallade Philadelphia-kromosomen.
Det är kromosomerna 9 och 22 som har blandat ihop sig.
Följden blir en ny genkombination som leder till att kroppen inte känner när det är dags att sluta producera vita blodkroppar.
.
KML är en ovanlig sjukdom. Mellan 74 och 94 personer per år har fått diagnosen KML i Sverige under 2000-talet.
De flesta som drabbas är över 60 år, men ett tiotal personer är under trettio år när de får sjukdomsbeskedet.
Tidigare var utsikterna mycket dåliga för den som drabbades, men nya bromsmediciner har gjort att överlevnaden har ökat dramatiskt.
.
Kännetecken

Trötthet, svettningar, viktnedgång och feber är typiska tecken på KML.
Men sjukdomen utvecklas långsamt och sjukdomstecknen är diffusa och kan förväxlas med annat.
Jag fick till exempel yrsel, blev kallsvettig, förstorad mjälte, viktnedgång, fick blåmärken och feber.
Dock hände mycket av symptomen vid olika tillfällen och jag trodde allt berodde på stress eller likande.
.
Olika sjukdomsfaser
KML kan delas in i olika faser.
Nio av tio patienter får sin diagnos i det kroniska stadiet.
De sjuka cellerna dominerar i blodet och benmärgen, men de har ännu en bra förmåga att mogna till ganska väl fungerande vita och röda blodkroppar samt blodplättar.
En effektiv behandling i kronisk fas kan förhindra att sjukdomen övergår i de senare, mer svårbehandlade, faserna.
.
Den kroniska fasen följs, om sjukdomen inte behandlas, av en accelererande fas. Därefter kommer en akut fas som även kallas blastkris.
Då kan de sjuka cellerna inte längre att mogna till fungerande celler.
Följden blir att immunförsvaret kan slås ut med svåra infektioner, trötthet och blödningar som följd.
.
Läkemedel och transplantation
Det finns läkemedel som lindra olika sjukdomssymtom (Hydroxy-Urea, busulfan och interferon). Cellgifter(cytostatika) kan användas för att minska antalet sjuka celler i blodet.
.
KML-specifika mediciner används numera för att förstöra cancercellerna.
De ingår inte i gruppen cytostatika, utan är en helt annan typ av medicin som söker sig till de sjuka cellerna.
Tre mediciner är idag godkända för KML: Glivec, Sprycel och Tasigna.
Det är effektiva bromsmediciner som man måste ta varje dag resten av livet.
Tablettbehandlingen gör att sjukdomen hålls i schack.
I många fall är det omöjligt att ens i mikroskop se några kvarvarande cancerceller i blodet.
.
Benmärgstransplantation är i dag den enda behandlingen som kan bota kronisk myeloisk leukemi. Men transplantation innebär stora risker och ges därför bara till ett fåtal patienter som har särskilt dålig prognos.
Transplantationsmetoden kallas allogen benmärgstransplantation vilket innebär att blodbildande celler överförs från en lämplig donator (vanligtvis någon nära släkting).
Målet är att patienten ska återfå förmågan att skapa friska celler.
Av de omkring patienter som transplanteras blir mellan 60 och 70 procent helt botade.
Ett alternativ för ett ytterst fåtal patienter är autolog benmärgstransplantation som innebär att man använder sig av patientens egen benmärg.
Man får först en intensiv cellgiftsbehandling, därefter görs transplantationen.
Om behandlingen lyckas förlängs livet, men nästan alla får med tiden återfall.