Sydafrika

0 Posted by - 12 april, 2014 - Okategoriserade

1794618_10151965967376606_1643987853_n

10008552_10151948401041606_1238273612_n

Idag har det gått 3 veckor sedan vi kom hem från Afrika, men jag har fortfarande inte lyckats ta in vad jag har varit med om.

Resan var helt fantastisk och är den bästa resa jag någonsin har gjort. Så mycket känslor som jag fick känna där nere på 11 dagar har jag inte lyckas känna här hemma i Sverige sedan jag blev sjuk.
Jag hoppas att ni har följt Ung Cancers blogg där vi medlemmar har skrivit ett blogginlägg varje dag.
Vi började resan med Kapstaden där vi äran att vara på Project Playgrounds Fritidscenter. Vilka fantastiska människor som arbetar där och jag blev så rörd när jag såg vad dem gjorde för barnen i Langa och för samhället där. Dem människorna är W-O-W! Tycker alla borde börja följa och stödja Project Playground!
I Kapstaden spenderade vi den mesta tiden på fritidscentret men en dag hann vi också med Table Mountain och en busstur längs den Afrikanska kusten där vi besökte ”The cape of good hope” och Boulders Beach där vi fick se vilda pingviner.
Jag förstår verkligen varför så många flyttar/besöker till Kapstaden.. så mycket intryck, så mycket att se, så mycket god mat att pröva, fina människor och den fantastiskt vackra natur. Sydafrika har ju allt.

1796412_10202641765959099_665944510_n

1057113_10151964056981606_1564011074_n
10151705_10151964015606606_1119245388_n

Dem sista 3 dagarna spenderade vi i Kariega Game Resort där vi fick njuta av tystnaden, lugnet och alla de helt majestätiska djuren som fanns i parken. Så mycket djur vi fick se i deras rätta natur och det var så vackert. Man känner sig verkligen liten när en flock med elefanter går rakt emot oss, nästan så att dem smeker bilen som vi sitter i och stannar upp för att titta oss rakt i ögonen och därefter fortsätter som vanligt. Eller när man är 3-4 meter från en flock med lejon som äter sin frukost i soluppgången.

Som jag berättade tidigare så skrev alla medlemmar vars ett blogginlägg på Ung Cancers blogg och sista dagen var min tur ..
Jag tänkte därmed klippa in vad jag skrev för att inte upprepa allt för mycket ..
Men, jag är så mäktigt tacksam över den här rehabiliteringsresan, för mina nya vänner för livet & för allt jag har insett om mig själv under den här resan. Jag måste verkligen åka tillbaka till Sydafrika, Kapstaden & Kariega Game resort … <3

1655846_10151959796071606_397353413_n

1185510_10151960402846606_215787315_n

Sista kvällen här i Afrika. Fy, vad jag inte vill åka härifrån.

Just nu känner jag mig så trött, både psykiskt och fysiskt efter allt.
Den här resan har verkligen varit en känsloresa från början till slut och nu när vi befinner oss i det här lugnet så väller känslorna bara fram.

Hemma i Sverige har jag fått en viss stämpel om att jag hela tiden är glad och skrattar, att jag är så positiv efter cancerbeskedet och att jag trots det är ständigt tacksam. Det låter säkert jättefint, men självklart är det bara en fasad. Jag har många dagar då jag inte ens kommer upp ur sängen. Att le och tvinga mig vara glad har alltid varit ett sätt för mig att komma över det som är jobbigt. Och självklart gjorde jag så även för 2,5 år sedan när jag blev sjuk.

Därför var jag väldigt orolig över den här rehabiliteringsresan och över vad som skulle ske hos mig.

Jag var rädd för mina tankar, mina känslor, men mest av allt rädd för att gråta inför andra. Men tro mig, det dröjde inte länge innan jag totalkraschade och började storgråta inför hela gruppen. Och för första gången på väldigt länge så vågade jag verkligen känna efter hur ledsen jag var inombords. Något som gjorde så fruktansvärt jäkla ont.

Jag skämdes över att jag grät och för att jag inte kunde sluta gråta, men någonstans inom mig så var jag också lättad över att våga släppa loss kontrollen och det mörker som vi alla ibland känner. Att sedan bli omfamnad av mina nya vänner och att bara få känna att allt ändå är okej är en mäktig känsla. Det är något som jag kommer ta med mig hem till Sverige.

I den här miljön med så inspirerande människor så är det helt omöjligt att inte kunna visa sina riktiga känslor. Vi har alla gråtit tillsammans, gapskrattat, fått känna trygghet och blivit rörda över hur alla har vågat öppna upp sig inför varandra. Det kommer verkligen bli svårt att skiljas från den den här gruppen när vi kommer tillbaka till flygplatsen i Sverige. Dessa människor har verkligen hoppat rakt in i hjärtat på en och fy, vad jag kommer sakna dem tills vi ses igen!

Om några timmar går bussen till flygplatsen och det är dags att påbörja resan hem. Men innan dess ska vi ut på vår sista tur i parken, njuta tillsammans framför soluppgången och äta frukost ute bland alla de majestätiska djuren.

Tack fantastiska Afrika för nya intryck, mäktiga minnen och för den klaraste stjärnhimmel jag någonsin har sett.
Tack för den här gången, tro mig vi ses snart igen.

/Carin”

10011428_10151963899461606_1285082003_n

14873_10151960400816606_1823517751_n

1555733_10151963974416606_1795487575_n

Bloggar etiketter: , ,

1 Comment

  • Sara 13 april, 2014 - 12:20 Reply

    Puss min fina. Glad att du är på väg att släppa fasaden. Livet är inte en citron- och basilikasås, har jag hört från tv-reklamen 😉

  • Leave a reply